Spanien!!
På fredagseftermiddagen träffades vi alla vid ett KALLT bergevi. Vi stod där och huttrade i väntan på bussen, men vad gjorde det oss? Vi skule ju snart lämna landet. Efter vad som kändes som en evighet kom bussen och vi lyckades ta oss på den, efter det att vi blivitfotade av tidningen (snackar vi storstjärnor här eller?). Bussen anlände i tid till säve och där väntade en låååång väntan. Men ni skulle bara veta vem vi stötte på. Fredrik, från Filip och Fredrik, och jaa hur hans gitarr mår nu kan man ju fråga sig? Det var nämligen så att mina kära lagkompisar gick fram för att ta en bild med honom. När dom skulle gå därifrån så hande det... tja en liten olycka.. En av tjejerna råkade välta hans gitarr så att hela Säve hörde en duns.. (Lisa, jag lovar att inte nämna att det var du som gjorde det..) Jaja, det är lätt hänt, det hade lika gärna kunna vart jag...
Annars hände det väl inte så mycket mer av intresse, men ni kan ju se på bilden hur lyckliga vi var utav att vara framme på flygplatsen i Spanien.
Första morgonen innan första träningen var alla superduperglada över att äntligen vara där. Att det senaste årets planer faktiskt gick i lås. Alla var så glada att vi hade svårt att ha kvar fötterna på jorden. (Jaa, jag vet att jag har dålig humor, men vad gör det?)UNDERTBART!!
Trots att det var träningsläger hann vi allt med sol och bad. Havet, kallt som tusan och vågorna var en meter höga, men vad gör man inte för att kunna säga att man badat i havet.
"Dagen då tryggheten försvann
Plötsligt händer det. Jörgen knackar på dörren och talar om att det är dags, vi har fått äran att skriva dagens gästinlägg. Läs och njut!
Sista dagens morgon började dramatiskt redan vid frukostbordet. Den normanla ordningen var rubbad och tryggheten som bortblåst. Våran frihet hade tagits ifrån oss. Utan rätt att bestämma, och med tankar kring om vi luktade illa, blev vi militäriskt utplacerade efter "överstens" order. Efter brutala protester och lika många ledsna som glada miner avslutades frukosten med samarbetsövningar av diverse slag. Att det lät en hel del, kunde vi avgöra från de andra gästernas blickar och personalens roade miner. Innan vi lämnade bordet fick vi informationen att hela dagen skulle fortsätta på detta vis, vi fick inte umgås med någon som vi varit med förut.
Träningen på konstgräset utfördes under dagens mest hettande timmar, vilket inte hindrade oss eller det entusiastiska spanska laget. Endast bestående av killar som med höga hejarop stöttade oss under träningen.
Efter luchen där vi likså återigen blev militäriskt utplacerade. Eftermiddagen spenderades på olika håll, alltifrån sol och bad till shopping och stadsvandring. Nu sitter vi här med solbrända kinder och laddar inför kvällens stora happening- matchen mot flickorna i Benidorm.
Sofie och Linn :D"
Detta kunde läsas på lagets hemsida från i måndags, som ni kan se är det författat av mig och Linn.
Ja, sista kvällen var kommen, likså matchen. Vi alla kom dit supertaggade, trots diverse krämpor.Vi kämpade på bra, men hur det gick det är en annan historia! Precis som ni kan se på bilden hade vi väldigt roligt, det är väl ändå det som räknas?
Jaa, det var väl det som hände på vår grymma resa. Stort tack till alla som var med!
//Sofie
(Att tillägga är att vi kom hem utan några störra problem. Dock var det en väldigt skakig landning.)
